Jetlag är inte snäll mot mig.. alls. Åkte ut till Laröd igår en runda, och var iiinte på topp när jag kom hem, 40 graders feber! Det är tur att jag inte börjar skolan förrän på Fredag. Jag har fortfarande inte riktigt packat upp allting, snarare myst i mitt efterlängtade rum, ätit svensk mat och kramats med vänner och familj. Jag fick in en skypening med bästa Martin som lever livet i Californien, vilket vi alla borde vara avis på, haha, tycker att ni kan ta en titt på hans blogg och alla underbara bilder, han har varit ett gigantiskt stöd och bra att prata med genom detta! Tack bästa Martin.

Tänkte dela med mig av lite bilder från Homecoming game, som vi för en gång skull vann. Den spelades på Dimond Highschool, och jag åkte dit med Toni och hennes mamma eftersom att jag sov över hos henne kvällen innan. Det var som sagt mitt första och sista football game. Alla senior cheerleaders och footballplayers blev presenterade ut på plan, escorted by their parents or relatives och fick blommor osv, som en homecoming thing! Tiana, som är tvilling med Toni, var en utav dem. I halftime kom homecoming court ut på plan och king and queen kröntes. Tiana och Kang var i homecoming court, men en tjej som iingen verkade tycka om vann - ingen applåderade, alls, haha! Leah hade med sig bodypaint, och tio minuter senare hade jag ett B på min mage... precis när sista personen hade blivit målad kom en security guard och sa till oss att rektorn inte tyckte att vi fick ha det.. happ!
Sist men inte minst i halftime, skulle alla visa upp sina banners. Alla fyra årskurser har gjort vars en, sedan kröns en vinnare typ! Jag blev övertalad att springa med några andra och visa upp Seniors, som dessutom vannn för femte året i rad. Det blåste supermycket, men solen kom fram för tredje gången sedan jag kom till Alaska, så det var en bra sista dag, på sätt och vis! Matchen avslutades med vinst, som inte händer ofta då skolans lag inte är så bra... alls, hah. Sen körde Toni & Tiana's mamma Natalee hem oss, Meta också, and we said goodbye outside my house. Det är lite synd att jag blev så bra vänner med dem precis innan jag skulle åka, hah.. men jag tror att allt händer för en orsak, och tänker inte tänka tillbaka och ångra allt! 

 

På kvällen var det Homecoming dance, men eftersom att mitt flyg gick sju på morgonen och min värdfamilj ville bjuda på middag blev det inget för mig! Vi gick ut och åt på Applebee's, my favourite, och min local rep Irene (som är svensk!) och den tyska utbytesstudenten Franzi kom också. Min sista dag kan ha varit min bästa dag i Alaska, sorgligt nog.