Jag har lite tankar att dela med mig av, saker som jag märkt och saker som förändrats sedan jag kom hit! Jag har varit här i 23 dagar, mer eller mindre. Om jag ska vara ärlig så känns det som att jag varit här längre.

 

De första veckorna har i och för sig varit väldigt jobba för mig, men jag har haft tur som har en bra värdfamilj och en bra familj där hemma!

 

Jag har insett att oavsett vad man gör så förändras saker och ting både där hemma och här. Det är nya rutiner och nya människor, och det är galet mycket att anpassa sig till!
Jag har insett att jag kanske kommer att förlora några nära relationer till människor som jag har där hemma, men att jag kommer att överleva med eller utan det. Jag har mina föräldrar och vänner. 

Dessutom börjar jag sakta men säkert inse att jag måste begränsa kontakten till alla där hemma, i alla fall till en viss del. Hittills har jag pratat med mina bästa vänner nästan varje dag, och det håller väl på sätt och vis kvar mig i Sverige. Det är heelt och hållet mitt eget fel, jag hade hoppats att det skulle funka bättre än det gjort. Så från och med nu hör jag av mig på helgerna via skype och så vidare!

Jag vill också tacka släkten, för allt stöd och alla fina kommentarer, min släkt där hemma är oslagbar.

 

Sååå, till alla er där ute som tror att allt är frid och fröjd för en utbytesstudent... jag tror ärligt talat att de flesta har det svårt eller skakigt i början. De få som inte har det, har riktigt mycket tur! Meeen What Doesn't Kill You Makes You Stronger.

 

Från det ena till det andra. 

 

Alaska är asballt. I början av veckan började de högsta bergstopparna täckas av snö... haha. Jag ryser varje gång jag tänker på att den bara kommer närmre och närmre och till slut når oss, brr! Vissa längtar efter vintern, och jag börjar fasa när alla pratar om hur himla kallt det är och att om jag gillar Alaska nu så ska jag bara vänta tills december och återkomma, hah! Det är fortfarande coolt, endå, att titta upp och se snön på bergen!

 

En annan cool sak med just Anchorage är Militären. På min gata bor det en massa militärer, många fruar är helt ensamma för att deras män är deployed. Grå U.S Army flygplan flyger förbi flera gånger om dagen, man ser alltid män i militäruniform i affären. Det finns en massa byggnader, veteran hospitals,  Career Centers osv. Headquarters ligger jättenära oss, och basen här i Anchorage är enorm. Dom har neighbourhoods, skolor, dagis och affärer på basen. Det är lite respekt på det här, män som åker iväg till mellanöstern precis ovanför våra huvud. The real deal.

 

Jag är glad att jag får uppleva lite av varje här i Anchorage, militärens roll, the natives, som är en stor del av befolkningen.. min skola har väääldigt många natives! Anyways, så är jag klar nu, haha. Lite av vad som händer här.

Imorgon är en bra dag, och jag ska försöka starta om på nytt efter denna helgen, och försöka befinna mig 98% här och 2% hemma eller hur man nu ska lägga fram det. Och jag ska försöka fokusera på det som gör mig glad istället för att må dåligt över saker som jag inte kan påverka. 

 

PUSS!