Jag är äntligen hemma, efter 21 timmars resande och en god natts sömn vaknade jag med världens förkylning - I have been expecting you. Flygresan var låång, men gick bra. Först blev mina händer undersökta i Anchorage innan jag åkte, var ju trevligt för mig, och jag satt inklämd mellan två personer i tre timmar till Seattle, där planet jag kom med var lite försent så jag sprang rakt in i min gate och boardade planet till Chicago.Jag råkade tacka kvinnan vid disken på svenska, lite funfact. I Chicago däremot, irrade jag runt som en vilsen valp och försökte hitta rätt pick-up för bagaget, tog hissen till fel våning, fick hjälp med att bryta reglerna om att inte ha vagnar på transfer tåget när jag försökte hitta min väg till Terminal fem. Lyckades till slut checka in mitt bagaget hos SAS och fick min första måltid för dagen, kaffe också för den delen. På Chicagoflyget hade jag turen att få tre säten helt för mig själv, allra längst bak i planet. Det satt helt utmärkt för mig, haha! SAS är rena lyxen att flyga med jämfört med Alaska Airlines, jag sov och kikade film i åtta timmar, funkade gott.

I CPH fick jag hämta upp mitt bagage, vilket tog vadå en halvtimme, och sedan stod farmor och farfar och väntade utanför. Vi stannade på vägen till Helsingör och drack svenskt kaffe, GUD vad jag har saknat dig kaffe med kaffesmak!!! Färjan hem, hem till Helsingborg, hem, hem, hem. Det känns så rätt att vara hemma, och jag är bara mer säker på mitt beslut att åka hem nu. Jag har börjat packa upp, jag kom hem med dubbelt så mycket packning som jag åkte till Anchorage med, haha! Mamma och pappa hade gjort köttfärslimpa och allt som har med det att göra, sen kom Linnea och Evelina hit, skulle kunna krama dom i all evighet. Vi satt på rummet och pratade om allt och inget i timmar, sedan somnade jag i en efterlängtad säng. 

 

Det känns som sagt rätt att vara hemma, rätt att jag börjar skolan igen på fredag. Min plats på jorden liksom. 

 

Ska försöka ladda upp alla roliga bilder som ligger i Alaska-mappen på datorn lite senare!